www.saltvattenakvarium.nu

Kemi
Hur gör man då för att kranvattnet ska bli saltvatten? Jo, innan man lägger i nån form av liv i akvariet så måste man blanda i ett speciellt salt då man fyllt akvariet. Saltet är av en speciell sort man köper i zooaffär´n och innehåller dels sk. makroelement såsom natrium, kalcium, klor, sulfat, brom, fluor, bor, magnesium, kalium och strontium samt spårämnen som både koraller och fiskar behöver för sin fortlevnad. En komplett lista på ämnen i havet finns under länken "Källförteckning" Man blandar saltvattnet med en salttäthet på 1.023 (se saltmätare under länken "nödvänding utrustning") som motsvarar ungefär 4 deciliter salt/10 liter vatten och kommer att få ett ph-värde på 8.3 samt att det finns i saltet en kalkbuffert som gör att ph-värdet hålls stabilt en tid framöver, hur länge beror alldeles på hur mycket man blandat och hur vad som finns i akvariet men det brukar hålla minst i en månad i större akvarier. Sen måste man antingen byta saltvatten genom att blanda nytt eller fylla på kalkbuffring (se nedan). Det som förbrukar kalkbufferten och sänker ph-värdet är de aeroba och anaeroba bakterierna som renar akvariet från nitrit/nitrat och annat som bildas i vattnet. Kalkalger och koraller förbrukar de fria calciumjonerna (Ca+) till sin skelettuppbyggnad. Det nyblandade vattnet är väldigt kemiskt aggressivt så nu skall det stå ett par dagar med full cirkulation och belysning. Belysningen är till för att kiselalgerna (små ljusbrun/grå tofsar) skall komma igång och "blomma över". Efter ett par dar kan man lägga i den "levande stenen" som är handplockad på havsbottnen från tex Singapore. Stenen är skållad och avsköljd så att det inte ska lukta i flygtransporten men inuti finns det hur mycket liv och bakterier som helst som behövs för att akvarievattnet ska bli riktigt havsvatten. En riktig levande sten skall vara svart inuti av anaeroba bakterier och kostar runt 170 kr/kg och man ska ha minst 10 kg i ett saltvattenakvarium för att få en bra bakterieflora. En del lägger stenen i sumpen (reningsakvarium bredvid) men det är synd eftersom det kan växa upp vackra saker som stimuleras av belysningen. Ett par dagar efter att man lagt i "levande stenen" kommer vattnet att bli lite disigt och blågrönalger kommer att täcka botten men det är bara normalt! När blågrönalgerna försvunnit har akvariet kommit igång och blivit riktigt havsvatten. Har man dålig cirkulation och rening kommer trådalgerna därefter för att stanna tills man åtgärdat detta. När akvariet körts i en månad börjar kalkbufferten i saltet ta slut och man måste börja fundera på komplementbuffring. Man kan göra detta på tre sätt: - Man kan blanda eget kalkvatten genom att gå till apoteket och köpa kalciumhydroxid i pulver och blanda i 8,5 gram i en femlitersdunk med (helst destillerat/omvänd osmosrenat) vatten och skaka kraftigt. Efter två dagar har man kalkvatten med ett ph-värde på 12 och Kh-värde (buffert) på 100. Droppas med försiktighet i akvariet eller påfyllnadsvatten till akvarium. Kalciumjoner behövs extra utöver detta och det får man genom att köpa kalciumklorid på apoteket, blanda i ett glas och droppa i akvariet. Fördelar - billigt Nackdelar - inte helt rent, kan finnas fosfater i pulvret (därmed gödning av oönskade trådalger), knöligt att hålla på med, risk för överdosering, kalciumkloriden gör att kloridjoner ackumuleras i vattnet eftersom de inte förbrukas vilket inte är bra och måste justeras genom vattenbyte. - Det andra sättet är att köpa färdigt kalkbuffringsmedel speciellt framtaget för saltvattenakvarier. De kallas "triplebuffer" eller "Liquid reactor" och håller ph-värdet stabilt, Kh-värdet hålls stabilt och kalciumjoner fylls på. De här medlen säljs i välsorterade saltvatten-zooaffärer och kan till och med hällas direkt i akvariet, men blanda det i påfyllnadsvattnet eller klarvattenkammare. - Fördelar - Enkelt men pulverformen blir tjatig efter ett tag. - Nackdelar - Dyrt - Kalkreaktor. Den består av en behållare fylld med natriumbikarbonat som vattnet pressas igenom så akvarievattnet kalkas. Det går inte att hälla natriumbikarbonat direkt i vattnet för det är ganska svårlösligt utan man kopplar en koldioxidpump till behållaren som får ph-värdet att falla i lösningen därmed sker en reaktion så kalket utfälls (därför benämningen "reaktor"). Läs mer under länken "Avancerad utrustning" - Fördelar - Sker automatiskt, man behöver inte kalka varje vecka för hand och kan släppa den skötselbiten. - Nackdelar - Dyrt i inköp (ca 2.700 kr) men inte med påfyllning. Därmed är grunden beskriven hur man får kranvatten att bli saltvatten och hur man sköter det. Jag beskriver lite produkter nedan så ni ska känna igen dem i zoo-affären.

Kemi

Hur gör man då för att kranvattnet ska bli saltvatten? Jo, innan man lägger i nån form av liv i akvariet så måste man blanda i ett speciellt salt då man fyllt akvariet. Saltet är av en speciell sort man köper i zooaffär´n och innehåller dels sk. makroelement såsom natrium, kalcium, klor, sulfat, brom, fluor, bor, magnesium, kalium och strontium samt spårämnen som både koraller och fiskar behöver för sin fortlevnad. En komplett lista på ämnen i havet finns under länken "Källförteckning"

Man blandar saltvattnet med en salttäthet på 1.023 (se saltmätare under länken "nödvänding utrustning") som motsvarar ungefär 4 deciliter salt/10 liter vatten och kommer att få ett ph-värde på 8.3 samt att det finns i saltet en kalkbuffert som gör att ph-värdet hålls stabilt en tid framöver, hur länge beror alldeles på hur mycket man blandat och hur vad som finns i akvariet men det brukar hålla minst i en månad i större akvarier. Sen måste man antingen byta saltvatten genom att blanda nytt eller fylla på kalkbuffring (se nedan). Det som förbrukar kalkbufferten och sänker ph-värdet är de aeroba och anaeroba bakterierna som renar akvariet från nitrit/nitrat och annat som bildas i vattnet. Kalkalger och koraller förbrukar de fria calciumjonerna (Ca+) till sin skelettuppbyggnad. Det nyblandade vattnet är väldigt kemiskt aggressivt så nu skall det stå ett par dagar med full cirkulation och belysning. Belysningen är till för att kiselalgerna (små ljusbrun/grå tofsar) skall komma igång och "blomma över".

Efter ett par dar kan man lägga i den "levande stenen" som är handplockad på havsbottnen från tex Singapore. Stenen är skållad och avsköljd så att det inte ska lukta i flygtransporten men inuti finns det hur mycket liv och bakterier som helst som behövs för att akvarievattnet ska bli riktigt havsvatten. En riktig levande sten skall vara svart inuti av anaeroba bakterier och kostar runt 170 kr/kg och man ska ha minst 10 kg i ett saltvattenakvarium för att få en bra bakterieflora. En del lägger stenen i sumpen (reningsakvarium bredvid) men det är synd eftersom det kan växa upp vackra saker som stimuleras av belysningen. Ett par dagar efter att man lagt i "levande stenen" kommer vattnet att bli lite disigt och blågrönalger kommer att täcka botten men det är bara normalt! När blågrönalgerna försvunnit har akvariet kommit igång och blivit riktigt havsvatten. Har man dålig cirkulation och rening kommer trådalgerna därefter för att stanna tills man åtgärdat detta.

När akvariet körts i en månad börjar kalkbufferten i saltet ta slut och man måste börja fundera på komplementbuffring. Man kan göra detta på tre sätt:

- Man kan blanda eget kalkvatten genom att gå till apoteket och köpa kalciumhydroxid i pulver och blanda i 8,5 gram i en femlitersdunk med (helst destillerat/omvänd osmosrenat) vatten och skaka kraftigt. Efter två dagar har man kalkvatten med ett ph-värde på 12 och Kh-värde (buffert) på 100. Droppas med försiktighet i akvariet eller påfyllnadsvatten till akvarium. Kalciumjoner behövs extra utöver detta och det får man genom att köpa kalciumklorid på apoteket, blanda i ett glas och droppa i akvariet.
Fördelar - billigt
Nackdelar - inte helt rent, kan finnas fosfater i pulvret (därmed gödning av oönskade trådalger), knöligt att hålla på med, risk för överdosering, kalciumkloriden gör att kloridjoner ackumuleras i vattnet eftersom de inte förbrukas vilket inte är bra och måste justeras genom vattenbyte.

- Det andra sättet är att köpa färdigt kalkbuffringsmedel speciellt framtaget för saltvattenakvarier. De kallas "triplebuffer" eller "Liquid reactor" och håller ph-värdet stabilt, Kh-värdet hålls stabilt och kalciumjoner fylls på. De här medlen säljs i välsorterade saltvatten-zooaffärer och kan till och med hällas direkt i akvariet, men blanda det i påfyllnadsvattnet eller klarvattenkammare.
- Fördelar - Enkelt men pulverformen blir tjatig efter ett tag.
- Nackdelar - Dyrt

- Kalkreaktor. Den består av en behållare fylld med natriumbikarbonat som vattnet pressas igenom så akvarievattnet kalkas. Det går inte att hälla natriumbikarbonat direkt i vattnet för det är ganska svårlösligt utan man kopplar en koldioxidpump till behållaren som får ph-värdet att falla i lösningen därmed sker en reaktion så kalket utfälls (därför benämningen "reaktor"). Läs mer under länken "Avancerad utrustning"
- Fördelar - Sker automatiskt, man behöver inte kalka varje vecka för hand och kan släppa den skötselbiten.
- Nackdelar - Dyrt i inköp (ca 2.700 kr) men inte med påfyllning.

Därmed är grunden beskriven hur man får kranvatten att bli saltvatten och hur man sköter det. Jag beskriver lite produkter nedan så ni ska känna igen dem i zoo-affären.

Salt
Tropic Marin Detta salt har funnits i 30 år och är det vanligaste saltet tillsammans med Reef Crystals i alla fall i Sverige. Rekommenderas mest till rena fiskakvarier men går också bra till korallrevsakvarier. Det var detta salt jag använde till 100-litersakvariet jag beskriver under länken "Enkelt 100-liters".
Reef Crystals Reef Crystals var bland de första akvariesalterna. Den innehåller förutom saltets makroelement och spårämnen även vitaminer och extra kalcium så det rekommenderas till korallrevskvarier för att få en bra kalkbuffert från början.
Instant Ocean Också ett vanligt salt i affärerna. Jag har själv inte provat det, nån annan som vill skriva nåt om det (maila). Instant Ocean lyfter upp att deras salt är nitrat- och fosfatfritt...ungefär som att det skulle stå på ett frukostfling-paket att det inte innehåller smuts.
Tillsatser
Kalkbuffring En av buffringspreparaten är Seachem Marine Buffer som innehåller kalk för att stabilisera ph-värdet runt 8.3. Det innehåller även bikarbonater som buffert och kalcium för koraller och kalkalger och även strontium (för stenkorallerna). Vet däremot inte om strontiumet är tillräckligt men detta finns som eget komplement i Seachems sortiment. Annat känt märke jag provat är Tropic Marin® som innehåller spårämnen i stället för kalcium så där måste man tillsätta kalcium (Tropic Marin Bio-Calcium) som eget komplement. Har du bara fiskar i akvariet räcker det med denna.
Doseringspump (komplett alla ämnen) Ett nytt sätt att fylla på kemikalier är med doseringspump. I flaskorna finns de olika kemikalierna upplösta i avjoniserat (destillerat/RO) vatten. För påfyllning köps pulver i påsar som löses i RO-vatten (vatten som renats genom omvänd osmos, se ovan). Märke med liknande system är Grotech. Ett bra alternativ till kalkreaktorn och för att slippa fylla på kemikalier manuellt. Tropic Marin's BIO-Calcium liquid består av: - A, Calciumklorid (20 000 mg/liter eller ppm Ca) - B, Karbonathårdhet dvs för bibehållandet av Kh och därmed Ph (2800° dKH/liter) - C, Saltvatten utan salt (mestadels Kalium, magnesium och spårämnen). Stabiliserar bla. överblivna klorid-joner från komponent A så det blir salt som kan lyftas ur akvariet. Man måste med andra ord alltid fylla på A, B och C i rekommenderad mängd för att bibehålla en kemisk balans. - Har man småpolypiga stenkoraller bör man, enligt tillverkaren, lägga till deras PRO-CORAL K+ och A- ELEMENTS för att kompensera det de konsumerar när de växer.
Strontium Strontium behövs för uppbyggnad av stenkorallernas kalkskelett och är ett ämne som kontinuerligt måste fyllas på som eget supplement om man har stenkoraller. Om man inte har stenkoraller men andra evertebrater räcker det med påfyllnad av spårämnen (se nedan).
Spårämnen Koraller och evertebrater förbrukar även spårämnena i vattnet. De spårämnen som säljs till akvarier brukar vara uppdelade på två olika tillsatser, varför vet jag inte riktigt men det verkar som de vill sälja mer. En del har delat upp dem med en burk för dom som har mjukkoraller och en för stenkoraller. Hur som helst är det bäst att köpa båda (av ett märke) för att täcka alla spårämnen och dessa är Bor, Cobolt, Koppar, Magnesium, Molybdenum, Zink, Rubidium, Nickel, Vanadium, Jod, Järn, Bromid, Nickel, Tenn, selen, krom, m.fl. Det är bara nån tiondels till tusendels millgram av varje ämne därför kallas de spårämnen. På bilden syns Seachems burkar varav Reef Plus även innehåller vitaminer. Andra märken är Tropic Marin, Kent, Salifert och QFI. Prova er fram är det bästa tips jag kan ge.
Jod Jod är ett spårämne som finns som eget supplement. Man kan se i ett nystartat akvarium efter nån månad att en vacker kalkalg av brun eller röd karaktär dyker upp på levande stenen för att sedan försvinna. Den försvinner för att jod:et i saltet har förbrukats. Så vill man ha vackra bruna och röda kalkalger så mata akvariet med jod. På bilden ses brunalgen Sargassum sp. Vill man ha dessa typer av alger bör man se upp med kirurgfiskar som har dem på menyn.
Omvänd osmosämnen För er som renar vattnet med omvänd osmos (man trycker kranvattnet genom ett tunt metallmembran så vattnet blir i stort sett destillerat) och har "mjukt" kranvatten, så finns det tillsatser för er också eftersom man påstår att det finns nyttiga mineraler i kranvattnet som tas bort genom RO (reverse osmosis) och det stämmer ju i och för sig. Fyller man på spårämnen och kalkvatten/buffert känns denna överflödig.